we're all just waiting, waiting to die

does this darkness have a name? is it your name?...

vaknade helt av mig själv imorse vid tio, och sen dess har jag bara legat i sängen och i stort sett tittat upp i taket.
jag tänker hela tiden på allt som har hänt, jag önskar att det kunde försvinna nån gång. för lätt är det inte, inte alls.
som jag sa igår så skulle jag träffa anton idag, men nej. han hade tydligen planer på att träffa några andra..
så istället ska jag åka hem till farbror tony, faster carro och kusinerna emil, gustav & elina. har inte träffat de sen i januari...
tony & carro ska på utvecklingssamtal med killarna, så jag ska leka med elina i nån timme. saknar min lilla bebis!
och jag tror att det kan få mig på andra tankar för stunden. jag ser nu på klockan att jag måste börja kila.
jag vet inte när jag kommer hem, men nångång innan det blir mörkt iallafall. sätter inte min fot utomhus i mörkret igen.
inte utan sällskap. aldrig aldrig aldrig. blä, nu drar jag. hejs


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0