jag vill kunna somna med ett léende på läpparna.
jag vill kunna vakna med ett léende på läpparna.
jag vill kunna känna lycka när jag ska till skolan för att träffa mina vänner.
jag hade allt det här för några månader sen, vart tog det vägen?
igårkväll var den värsta kvällen, i hela mitt liv.
jag gick och la mig i vanlig tid med en film på, runt elva.
sen frågade jag mamma om man kunde bli inlagd på ett hem när man mår som jag gör.
och det kunde man, om det var riktigt illa. och helt plötsligt började vi bråka.
jag antar att det var mitt fel att helvetet bröt lös.
jag började gråta, jag började skaka, jag började skrika. det gamla vanliga.
hon började fråga massa frågor. ''vad vill du att jag ska göra emma?''
vad svarar man på det? ''jo mamma, jag vill att du ska döda mig här & nu''
så de där frågorna gjorde inte saken bättre precis.
till slut sa mamma ''snart bryter jag ihop totalt, jag orkar inte se dig må såhär längre''
sen gick hon, hon gick och la sig. och det var skönt att hon gick, jag ville vara ensam.
då satte jag mig upp i sängen, och fick en obehaglig känsla.
jag ville gråta, jag ville skrika, jag ville berätta för hela världen hur jag mår.
men jag fick inte ut det, ingenting. allt fastnade i börstet. vet du hur ont det gör?
så jag la mig ner en stund, tittade upp i taket och andades lugnt.
sen, sen kom det jag hade väntat på. floden.
jag blev så jävla rädd när det hände, mina tårar tog inte slut.
jag bara låg där och grät, jag grät i en & en halv timme.
och jag verkligen kände hur ont mitt hjärta gjorde.
jag saknar min pappa, jag saknar mina syskon, min skola är min mardröm.
det låter hemskt att säga. men jag ville dö, jag ville verkligen dö.
jag planerade att hoppa från närmsta bro, för jag orkar inte mer.
jag fick panik, jag bara låg där och skakade, grät, mitt hjärta gjorde ont.
jag visste inte vad jag skulle göra, jag ville inte ha mamma's hjälp.
så jag smsade emelie, madde, & sofie.
och det slutade med att jesper & lotta smsade mig också.
och jag vet inte hur jag ska kunna tacka er tillräckligt.
hade det inte varit för er så hade jag inte suttit här nu, jag hade gett upp.
jag vet att det låter hårt men jag menar det.
jag sa hemska saker till er igår.
''vad finns det kvar att leva för? det är inte värt att stanna''
jag kommer förmodligen känna så igen, det måste ni veta.
men jag var så korkad när jag sa så, jag var rädd. jag lider.
så det var inte jag som sa det, det var min smärta. och förlåt för det.
klart att det är värt att stanna, jag lever för er. mina riktiga vänner.

jag vaknade med svullna, röda ögon, ett blött täcke av alla tårar, blöta kuddar.
jag vaknade av rädlsa, svaghet, ångest.
jag fick stanna hemma idag, och det är skönare än ni tror.
för ni vet inte hur det känns att vakna upp varje morgon,
 och veta att ännu en dag ensam väntar.
jag vet det, och det finns säkert någon mer ute i välden som också gör det.
då vill jag att den personen ska veta, att jag lider med dig.
det var allt jag hade att säga. jag tänker inte dölja det längre.
jag måste få ut det, jag måste prata med någon. och jag pratar med er.


är det såhär jag ska vakna upp varje morgon?

men det här trodde jag fan inte om dig.

 

nu har jag precis blivit klar med packningen & med mig.
jag ska snart åka till centralen och möta mamma.
jag åker buss till nyköping den här gången, orkar inte riskera med tågen.
så mamma ska visa mig vart bussarna går, haha jag hittar inte.
så jag har lite tid över tills jag ska åka. det blir säkert ett till inlägg. pussss

nu är jag hemma, as trött & uttråkad.
jag har varit hemma ett tag, har bara inte orkat ta det stora steget att sätta på datorn :)
hem resan gick åt helvete, ovanligt eller vad säger ni?
jag fick ju då åka buss hem som jag sa till er tidigare. och den bussen skulle gå 18.00
men den gick verkligen inte i tid, den var en timme sen.
så emelie & jag stod där och frös som två grisar, 
men runt kvart över sex så var emelie tvungen att gå till rasmus.
så jag stod där och förs som en gris utan emelie helt enkelt.
och vid tio i sju kom bussen, och det tog typ en & en halv timme att åka.
det var as skönt att sitta på bussen, varmt, mörkt & musik i öronen. i like it!
sen när jag kom fram så gick jag till tbanan direkt och åkte hem.
nu sitter jag och kollar på underbara johan falk, och dricker te.
och imorgon är det apskola, känner mig verkligen as pepp på det.
det blir antagligen inga fler inlägg ikväll, så natti ♥

förlåt för bajs dålig uppdatering, har bara varit jobbigt med mormor och allt det där.
nu ska jag iallfall gå om 25 minuter och jag är jätte klar, vad ska jag då hitta på?
vi får allt ta och se, vi hörs sen. pusss

just nu orkar jag inte blogga, har lite andra tankar.
ville bara visa att jag lever.

nu ska jag lägga mig, kommer inte kunna sova men jag sätter på någon bra film.
vi hörs imorgon, natti

jag är besviken på den här johan falk filmen.
frank har varit med i en scen och den varade i kanske två minuter.
mer än hälften av filmen har gått, åh jag ville se frank ju. frank frank frank :(
åh skit film, nu är jag arg som fan. skit film, skit skit skit. ge mig frank frank frank!

jag skakar, jag är rädd, livrädd.
jag hatar när sånt händer, jag blir rädd & tänker på sånt som kan hända.
usch, jag vill att det ska försvinna nu, jag är verkligen rädd.
tur att jag har lotta som är minst lika rädd som mig!
& min kisse miss som ligger bredvid mig i soffan.
och pelle svanslös som rullar på tv'n.

- jag har aldrig varit så rädd, aldrig..

somnade i hyfsad tid igår, men vaknade halv fyra inatt.
kände att jag frös men var ändå stek het i ansiktet.
och så kände jag en känsla i mina ben.
ja, jag kan känna i mina ben när jag har feber.
den känslan kände jag inatt, så jag gick upp och tog en alvedon.
och sen hade jag jätte svårt att somna om, verkligen jätte svårt.
det tog kanske en och en halv timme. jag hatar mina sömnproblem!
så jag har feber idag, men jag går ändå! jag har inte så mycket, bara på gränsen.
blir jag sämre så går jag hem såklart.
 men jag vill passa på att vara frisk när det är prao. det är så mysigt :)
ikväll ska jag vara hemma själv, mamma ska ut & rasmus är hos pappa.
så jag blir hemma själv hela natten, antar att det blir långa telefonsamtal med någon sugen.
nu ska jag borsta tänderna sen spankulera iväg. puss

att jobba på dagis må vara kul, tufft, men kul.
men det är en stor riskt att bli sjuk!
det är massa ungar med massa bakterier som inte tänker sig för.
de petar sig i näsan och petar på mig, haha!
massor av barn har hostat och känt sig dåliga, och de har jag burit runt på.
så ja, nu har jag piss ont i halsen och känner mig lite risig.
men jag ska hålla mig frisk, vill passa på nu med prao och allt.
well well, det var väl det jag ville säga. puss

nu känns allt bättre, har nästan fått perfekt sömn inatt.
har vaknat till några gånger, men det är jag van vid nu.
sen vill jag gratulera mig själv för en gång skull!
jag har inte rört min plattång mot mitt hår sen i lördags.
det måste vara storslaget. hehe, så grattis till mig :)
nu ska jag fortsätta fixa mig, puss

saker känns lite bättre nu, inte toppen men bättre.
alltid bättre när hon finns där <3
nu ska jag borsta tänderna, fixa sängen och försöka få mig lite sömn.
natti natti

allt var en lögn, precis allt.
jag ger upp, jag orkar inte med den här skiten längre

- i just wish i knew the truth.